Pernilla o Hannes alltså. De kom natten till onsdagen då vi fick tillfälle att besöka världens modernaste och nyaste flygplats för att hämta upp dem. Jorå, flygplatsen såg väl ny och snygg ut, Pernilla tyckte den till och med luktade nytt. Nånstans har jag hört att det bara ska ta 7 minuter tror jag det var från det att planet har dockat tills resenärerna ska ha fått sina väskor. Kan väl låta som en dröm för en resenär - men verkligheten var inte så bra, det tog närmare 47 minuter! Och ni som gärna vill nyttja bagagevagn: se till att ha ett 2-euromynt till hands. Man kommer inte åt en sån utan att deponera 2 euro - som på Konsum alltså. Många resenärer kommer ju från euro-länder, men långt ifrån alla. Pernilla gjorde inte det t ex! Växlingsautomat finnes - men då gäller det att man har en euro-sedel att stoppa in i växlaren!

Onsdagen gick vi alla i sömnkoma.

Torsdagen kollade vi in den gravade hunden för att se utvecklingen - jorå, där har planterats mer blommor, gravstenen har begåvats med fotografi. Pernilla yttryckte det ungefär såhär: jag skulle vara stolt om jag fick ett sånt monument rest över mig när jag är död.

Kan väl hålla med om det på sätt och vis.

Idag fredag har vi varit i grannbyn och letat tygaffär - vi hittade en som hade allt man kan önska sig i paljett-tyger, så vi gick ut tomhänta.

Hannes har varit lite kinkig idag och Pernilla är uttråkad säger hon.

Å du Birgin: gulan städades idag.

Just nu dansar Hannes o pappa här på vardagsrumsgolvet och strax ska vi beställa Gyros - de e ju fredag!

Lille Hannes:

Eller ska man kalla vår tidigare så fina park för Jurtjyrkogården? Förutom de tre katter som har sina gravar i parken (en katt var förresten kristen för den har ett kors på graven) har parken begåvats med ytterligare en grav. En jättegrav för en ganska så stor hund som togs av daga förra veckan på grund av hög ålder och allvarligt njurfel.

För första gången i historien håller jag med kärringjäveln snett ovanför. Det är helt olämpligt att gräva ner ett så stort djur här i parken - och dessutom göra en grav åt den på sådär sex kvadratmeter. Kärringen sa igår till mig (ja, vi pratar numer med varandra) att det står väl inte på förrän engelsmännen kommer att begrava varandra där också. Ja, det är så klart engelsmännens husdjur som begravts på detta vis.

Själv tycker jag det vore lämpligare att kremera jycken och sen gräva ner burken med aska nånstans i parken och kanske plantera ett träd just där. Men inga monument - vart ska det sluta.

Kärringen var i alla fall och sa till hundens husse och matte igår att hon skulle anmäla dem till kommunen. Husse och matte började skrika åt henne att sluta och sen gick de snabbt ifrån henne - ja det är ju inte svårt, hon lunkar på med sin käpp.

Kärringen är inte hemma nu - och ärligt talat hoppas jag hon gått till kommunkontoret och berättat läget för dethär är inte trevligt. Vad tycker ni? Vill man t ex låta sitt barn gunga över en grav?? Kolla bilden, gungan hänger där den alltid hängt ..

Igår slog jag till och bestämde mig för att göra galatoboureko. Tyvärr hade jag inte tillgång till mitt recept - så jag fick köra på gehör.

Bjöd in Gösta o Karin på 11-fika idag och de sa i alla fall att den var god, fast de har ju inget jämförelsematerial förstås.

Själv tyckte jag också att den var godkänd, uppenbarligen har jag detdär med sötsaker i generna ... och kanske på nåra andra ställen också.

Såhär ser galatoboureko ut:

Igår var vi på Ikea och köpte en garderop och en Antilop och på kvällen var vi bjudna till Gösta o Karin på middag. Det var gott och trevligt och nu har han fått riktig fjutt på att blanda Manhattan.

Här blir bara bättre och bättre att vara.

Igår började vi frisera bouganvillorna. När vi gjorde iordning "bågarna" som vi tänkte oss att de skulla formas att växa utefter, var vi lite väl försiktiga med såg och sax. Det blev alldeles för många stänglar på varje båge och nu (ca ett år senare) har de växt och slagit sidoskott så det hela var inte snyggt. Det såg bara rörigt ut. Nu har vi sågat bort allt utom en stängel per båge och varje stängel är dessutom snaggad. Inte snyggt just nu, men det kanske kan bli. Tids nog får vi se.

Såhär ser de ut nu, ensamma och ynkliga:

Vickan, minns du den fetbladiga växten jaja hade på sin mur? Vi stod och titta på den och tyckte den såg rätt häftig ut. I helgen hos jaja var jag och tittade på den igen, då hade den en lång stängel på ca 1 meter, alldeles full med blomknoppar, men de var inte utslagna ens så mycket att man kunde skönja färgen som blommorna skulle komma att ha. Men den är väl rätt snygg även bara i knopp?

Idag har jag ägnat mest hela dagen åt att ta hand om mina kaktusar. Många har vuxit sig så stora att de slogs om utrymmet i krukorna. Jag hade några samplanteringar med fyra i varje. De fick jag lov att separera.

Under tiden våldförde sig pappa på en fikus - ja en benjaminfikus alltså! Han beskar den så vi ska få in lite mer sol på vår uteplats. När han var klar var det en rishög att bära bort, stor som en majbrasa. En aralia fick släppa till lite också.

Ja, det handlar om samma fikus som dryftats om i tidigare inlägg. Grannen som äger den har tydligen bestämt sig för att inte komma hit så länge vi är här - då slipper hon ju medvetandegöras om de skador den jäkla växten ställer till. Himla strutsmentalitet.

Åkte till Jaja lördag morron. Först lämpade vi av Gösta o Karin vid hotellet de skulle bo på - tyvärr för dom var det inte byggt på det stället deras bokningscentral hade anvisat på kartan. Travelpartner hade en karta som slog fel på ca 10 km så istället för att bo centralt nära gamla stan och gamla fiskehamnen fanns hotellet långt bort i bortre turistdelen. Stolpskott.

Sen åkte vi till Ellou och kramade om henne lite och efter det raka vägen till jaja som satt och väntade med maten klar - naturligtvis! Kolokasi - en av mina favoriter. Sofi, Michalis, Nicolina, Efi, Alexandra var också där åsså nyfriserade vovven Milli.

Kvällen var lugn och söndagen gick helt i souvlans tecken - som brukligt en söndag!

Sen eftermiddag hämtade vi upp Gösta o Karin och tog rakaste vägen hemåt. Borta bra men hemma bäst - det stämmer alltid.

Inte så att det var tråkigt där - det är helt omöjligt att ha grått och trist när Efi är med, hon är rolighetsminister på heltid!

Vore inte det typiskt Fredag den Trettonde, så säg?

Ryktet lär gå att flygbolaget har gått i konkurs. Birgin, min säkra källa, har pratat med MCA som säger att det är flygbolaget som gått i putten men att resedelen verkar vidare med helt och hållet inhyrda plan.

Tja, det är ju samma information som står att läsa på hemsidan också.

Hoppas MCA fortsätter sitt arbete och flyger direkt och till bra priser. Väntar bara på att kalendern ska slå över på lördag den 14 nu så eländet är över.

Igår blev det ingen hemlagad mat serverad här. Hämtade kyckling-giros hos Tappis istället. En jättepita var fullknökad med friterad potatis, kyckling, tallatouri, gurka, tomater, lök, persilja. Tror den håller måttet mot kostcirkeln. Gott var det!