Nyårsdagen 2010 såg agaven ut såhär:

Vi undrade hur den skulle komma att se ut när och om den blommade. Det gjorde den, med besked!

Den växte och växte och blev mer och mer böjd men blommorna slog ut längre och längre upp hela tiden.

Nu på nyårsafton 2010 är det över med blomning och kraftfull bladrosett.

Skulle ju kunna dra diverse paralleller med livet etc, men då kan man ju bli deprimerad - lite synd en nyårsafton eller visst?

Men 2010 är slut, precis som agaven.

Imorron börjar ett nytt år och säkert håller ett frö på att gro i närheten av agaven också.

Gott Nytt År tillönskas er allihopa!

De e dax att bli ren nu!

God Jul o Gott Nytt År!

Klev upp tidigt - vi skulle ju till storstan och handla lite.

Vi var först till Cyprus Handicrafts Centre och kollade lite på hantverkstillverkningen där. Det var väl sådär lite avslaget då en del hantverkare helt tagit julledigt, andra småknåpade lite och resten fikade.

Några småknåpade, t ex en träsnidare. Han höll på och karvade, i en stor träskiva, med diverse finurliga verktyg och det skulle väl bli nån form av väggdekoration så småningom. Han hade radion på lite lågt, tyckte tonerna verkade så hemtama på något vis; det var Åsa Jinder som spelade nyckelharpa! Otippat va?!

En brodös jobbade för fullt med en stor duk. Hon broderade på lin med lin, den blir jättesnygg när den blir klar och jag tiggde åt mig ett mönster också utav henne. Det måste ta hårt på ögonen att jobba så varje dag.

En väverska i aktion och en korgfläterska hittade vi också.

Silversmeden var tyvärr inte tillstädes, det var synd. Inte heller damen som gör tavlor av silkesmaskskokonger, men å andra sidan har jag ju sett sånt förut. Pappas släktingar gjorde såna och odlade till och med silkesmaskarna som åtgick för projektet. De hade mullbärsträd som maskarna matades med bladen ifrån. När de väl spunnit sina kokonger gick de ett dystert öde till mötes....

I butiken fanns dock allt att välja på - det berodde bara på hur tjock plånbok man hade med sig. Vår var ganska tunn.

När vi ändå var i storstan passade vi på att hälsa på pappas faster som om någon vecka fyller 96 år. Hon är fullt frisk på både in- och utsida. Grattis till henne!

Hittade en kul skylt också:

Naturligtvis stod en bil parkerad där. Ha! där fick han för den skylten.

Besök i huvudstaden innebär per automatik ett besök på Ikea. Behövde fylla på förrådet av blockljus. De ljus som kostar 3 euro på Ikea kostar i "de vanliga" butikerna ca 10 euro. Kvaliteten på Ikeas ljus är dessutom bättre. Det är väl förklaringen till att ljusen var slut redan tisdagen före jul!

Jag ger ju inte upp så lätt - som en del av er vet - så jag försåg mig ändå med 10 blockljus som jag plockade lite varstans där de stod som dekoration. Nöjd till slut alltså.

Sen hade vi fått nog av höga hus och snurriga trafikleder och styrde kosan hemåt och kom då på att vi skulle ju kunna kika in hos en kusin också - ifall hon skulle befinna sig i sitt lilla paradis i bergen. Ringde och kollade - jodå hon var i berget så vi begav oss dit. Vi fikade och pratade på så det var kolmörkt innan vi skulle klättra nerför berget med bilen på den sönderregnade grusvägen. Det gick bra men kändes lite skakigt en bit. Vi har ju inte fått mycket regn här där vi bor, men i bergen får de så klart mer än oss.

Väl hemma blev det natti natti direkt. De e jobbigt med stadsluft!

Det sägs att all reklam är bra reklam. Är det verkligen så?

På sistone har ju Sverige omnämnts i internationell media, vilket ju inte hör till vanligheten även om vi gärna hemma i ankdammen vill tro att vi lever och bor i världens navel.

De senaste veckorna har vi hamnat i rubrikerna eftersom:

1)  Vi såg till att Assange blev internationellt efterlyst - för påstådda våldtäkter!!

2)  Nobelpriset då! Det är väl positiv publicitet. Nja, inte om man ser till vilka som fått fredspriset under årens gång. Knappast smickrande. Att det sedan delas ut i Norge hör inte till saken - världen ser både Sverige och Norge som två länder långt upp i norr där det går isbjörnar på gatorna.

3)  Självbombaren på Drottninggatan i helgen.

Tja, vad ska man säga?

Vintern är här - det vet man för att det är då som flyttfåglarna kommer hit.

De kan ju inte vara riktigt navlade, dom kommer hit för att stå på ett ben i saltsjön invid flygplatsen i flera månader. Förmodar att de gör det helt frivilligt. Flocken landade igår eftermiddag berättade de på nyheterna idag. Jag menar, de kunde ju stå i en trevligare och varmare sjö med mindre flygbränsle i. De gillar nog flygbränsle de där flamingosarna!

Och uppe i bergen kom första snön - inget att skryta med, bara lite puder fast vi skulle kanske mest kalla det frost.

På måndag blir det varmare igen - för de har dom lovat!

Igår var det ju utdelning av Nobelpris vilket inte brukar uppmärksammas med mer än ett slarvigt enradigt omnämnande på tv-nyheterna.

Detta år är det dock helt annorlunda - direktsändning från Konserthuset - för en cypriot är pristagare!!

Kul tyckte vi och bänkade oss framför tv'n - då gick åskvädret igång. Det blixtrade och dundrade och riktigt mycket störningar blev det så klart i sändningen. Vår dvd-spelare slogs ut, eller kanske den var utslagen sedan tidigare, men det spelar ju ingen roll vi har ju ändå inget som ligger och väntar som vi vill se.

När det väl åskar här så brukar det göra det ordentligt men dethär tror jag var rekord. Så höll det på mer eller mindre hela kvällen och natten och på morgonen såg det ut såhär i regnmätaren:

Vattenmätaren var nästan full - dvs det hade kommit ca 50 mm. Det behövdes! Nu är träden rena och gröna igen. Mimosaträden i parken var ganska grå tidigare. Det var det första regnet vi fått sedan tidigare i höstas när Malte var ute och plaskade i en 3-mm skur.

Hinken vi ställde under Nicks dåliga stuprännejobb blev också full - till Svante-Sveas glädje.

Jo jag städade ju upp efter mig när jag bakat - missade ändå en smula på bordet. Tryckte ett finger på smulan för att stoppa den i munnen, men den föll av och ner på bordet igen. Där rörde den på sig! Det var en liten vit larv som krullade ihop sig till formen av en smula och sen rätade den plötsligt ut sig och förflyttade sig ca 20 cm i ett "skutt". Den skuttar aldrig mer förresten och jag tar aldrig mer upp smulor för att stoppa i munnen.

Visst har jag julbakat lite - Ikea har ju inte allt.

Bakade kolourakia med citronsmak och mandelskorpor med smak av anis.

Kul att baka men det blir ju så skräpigt o stökigt hemma. Sesam och mandelsmulor över alla bänkar och golv så det blev ju städning sen oxo.